avslutning
Tack alla ni läsare som följt bloggen, och ni 18 som fortfarande gör det kan sluta läsa nu för livet med en ryggsäck har tagit en paus. Vi meddelar när vi är tillbaka!
nara slutet...
...for livet med en ryggsack!
Darfor har vi nagra bekannelser som vi har hallit for oss sjalva men nu tanker avsloja..
1. Vilsna
Ja sa klart har vi ocksa hunnit ga vilsna, och sa klart i regnskogen. Det var pa en o i Bocas del toro nar vi skulle leta en strand. Vi hade fatt tips om en hajkstig till stranden som skulle ta ca 30 minuter. var guidebok varnar starkt for att ge sig ut pa egna hajker pa okand mark och okanda stigar utan guide eftersom det ar sa latt att ga vilse. Men vi tankte; "ah det har klarar vi, hur svart kan det vara?" Dessutom har ju sa manga andra turister klarat det aven fast man skulle over hela on. Sa vi borjade valdigt sjalvsakra att vandra.. Nar vi kom in i skogen fick vi borja med att ta av oss vara flip-flop for geggan gick till slut over knana pa oss. Det ska tillaggas att efter 10 minuter forsvann stigen och vi, lika sjalvsakra, borjade gora var egen stig genom den tata skogen och geggen som fortfrande sog fast oss i marken (garanterat kvicksand). Vi lyckades till sist ta oss ut pa en stig som delade sig i ca 10 andra sma stigar. Vi slumpade ut en, nu lite mindre sjalvsakra, och fick borja klattra genom taggtrad. Sedan borjade vi folja fotavtryck efter dom andra turisterna som sjalvklart gatt till stranden. Efter ca 30 minuter till kom vi pa att fotsparen kan tillhora vem som helst med tanke pa att de som bor pa on springer omkring och jobbar i skogen. Vi ger upp och tanker vanda, problemet var bara att nar vi vandrat i 30 minuter till inser vi att vi inte har nagon aning om vilken stig vi ska ta eller vart vi ar.. Vi kommer saklart langre och langre in i skogen och timmarna gar. Allt borjar kannas hopplost, grenarna och spindlar hanger overallt och vi gar barfoto med lera och skalbaggar upp till knana. Plotsligt ser Malin en spindel och varnar Victoria for att inte ga rakt in i den. Vi tittar lite narmare och ser att den ser EXAKT ut som en svarta ankan (som Malin har forskat om). Sjalvklart ska Malin vara och peta pa den.. For att gora en lang historia kort kan vi saga att vi tillsist kom hem och aldrig mer forsokte hajka till stranden. Vi holl aven det misslyckade hajkforsoket hemligt for resten av turisterna och hotellagaren och sa att vi tagit en liten promenad... Vi vet inte men at vi hade lera over hela kroppen, kvistar och spindlar i haret och var helt svettiga kanske avslojade oss...
2. Matvanor
Vi har inte alltis haft dom basta matvanorna. Inte nog med att vi lagat pasta med tomatsas varje gang vi har lagat mat (vilket anda ar 80% av middagsintaget) sa har vi aven levt pa Oreos. Vi hade en period pa 3 dagar pa corn island dar vi ENBART at oreos, inget annat, och det var ca 48 oreos i ett paket som vi latt kunde smalla i oss pa en dag (kanske en borjan till var viktuppgang). Nar vi sedan bytte till lilla corn island och var less pa oreos bytte vi till snickers. Sa nu langtar vi till den svenska maten och alla gosaker ni kommer mata oss med nar vi kommer hem!
3. Sjostjarnestranden
Aven detta ett evig sokande efter en strand. Stranden Playa de las estrellas (stjarstranden) var for oss omojlig att hitta. Vi kunde inte forsta vart den var och efter 3 dagars sokande forstod vi att Stjarstranden maste vara den ratta. Den har stranden lyckades vi alltsa hitta. 
4. Styggelser
Under Hela resan har vi sett hemska ut. Inte nog med att vara ogonfransar och ogonbryn forsvann helt efter tre veckor och vi da sag ut som albinosar som barnen blev radda for, vi har dessutom inte sminkat oss pa hela resan, gatt i slitna klader och valdigt sallan borstat haret och duschat (ibland kan det ha gatt en vecka mellan duscharna, men efter paradise farm blev vi lite battre med duschandet eftersom vi da traffade manniskor). Vi har ocksa fatt mangder med myggbett som vi saklart inte kunnat halla oss fran att klia sonder. Detta har gjort sa att vi nu har arr over hela kroppen. Nu har Malin ocksa ganska hariga ben (ackligt). Darfor ska vi imorgon unna oss manikyr, pedikyr och kanske massage sa vi kanske ser lite fraschare ut nar vi kommer till sverige. Pa grund av stark sol har aven vart har tagit stor skada! Ulrika, Victoria behover en klipptid snarast!!! Detta har even orsakat en del branningar! Stor del av tiden har vi gatt runt och varit knallroda. Malin har aven lyckats fa andra gradens brannskada i ansiktet med blasor och uppsvullnad, detta var tyvarr i ansiktet sa Malin kunde inte visa sig ute pa tva dagar (detta var under oreos perioden). Kort finns, pa bade brannan och brannskadan, men dom haller vi for oss sjalva..
Aven restan av vara missoden och hemligheter (for det finns manga) haller vi for oss sjalva... Locket pa.
Imorgon ar var sista hel-dag har. Vi har lite latt panik och haller redan pa att forbereda oss mentalt for hemresan. Vi kan inte riktigt acceptera att livet med en ryggsack snart ar slut (eller iallafall tar en liten paus). Men trots att vi haft manga missoden och vara svara/jobbiga stunder har det varit den basta resan vi har gjort. Vi angrar INGET!
panama city igen
Igar kom vi hem fran en 4 dagars tripp fran playa el palmar som ligger 1-2 timmar utanfor Panama city. Vi lamnade alla saker utom en cabinvaska (pungen) pa hostelet, hoppade pa en buss och for ivag for att jobba pa brannan ett tag. Jag vet inte riktigt hur vi lyckades med det men vi fick iallafall sola och bada en del. Nar vi forst kom dit var det anda vi sag en liten sandplatt och borjade fundera pa om det verkligen var stranden. Vi gick hem och la oss och pa morgonen nar vi kom tillbaka hade vattnet sjunkit undan ca 100 meter och stranden var plotsligt enorm. Haftigt att det ar manen som gor det! Hade inte spelat nagon roll om det bara var den lilla sandplatten vi sag forst heller for vi var praktiskt taget ensamma anda, med undantag fran 3 runda, vita barn som sprang omkring.
Om en vecka och 5 timmar sitter vi pa Umea flygplats om inget gar fel. Och forhoppningsvis haller vara cabinvaskor mattet och ar dar med oss. Annars overvager jag starkt att skippa hemresan. Stannar pungen, stannar jag. Vickan ar nog inte sa svarovertalad heller... ingen av oss vill komma hem till -16 grader och 2 timmar sol per dag. Tur att det finns andra saker hemma i Sverige som lockar!
¨satan, det ar oss dom vill at!!!¨
Nu har vi iallafall tagit oss tillbaka till Panamacity fran San Blas dar vi har varit nastan en vecka. Tank er alla dom har palmbilderna med knallblatt hav som brukar visas i resekataloger och pa internet. Precis sa sag det ut pa on vi hamnade! Frank´s o (Frank var agaren, en liten glad gubbe). On var nog inte storre an... ja jag vet inte men det tog nog inte mer an 5 minuter att ga runt den. Det fanns nagra stugor och ett mat-hus dar vi fick frukost, lunch och middag som serverades av indiankvinnor i fargglada klader och med massa smycken. Det bodde tva familjer pa on och dom tre sista dagarna ville till och med vadret vara pa var sida! Havet var knallblatt och vi fick, till en borjan, bo sjalva i en halmhydda med palmblad som tak. Jag gjorde sjalvklart misstaget att valja barnsangen med ett for kort lakan men det gick lika bra anda. Bade jag och vickan utsattes for vatten-dropp nar det var regnstorm (varje natt). Man vad kan man begara av palmtak. Efter nagra dagar fick vi rumskompisar, tyvarr kan jag inte pasta att vi tyckte om dom efter tre natter dar dom holl oss vaken hela natterna av olika anledningar. Men allt kan inte bli som man vill! Sa under 6 dagar kan man saga att vi gjorde absolut ingenting forutom att ligga pa stranden, bada, lasa och ata. Helt underbart!
Panamakanalen har vi ocksa hunnit med att se! Det ar ju ett maste om man ar i Panama! (Malin visste inte ens vad det var innan vi kom hit). Det var intressant en stund. Det ar ju trots allt ett underverk!
10 dagar kvar av "livet med en ryggsack", eller 13 om vi raknar med hemresan, och det gor vi.. det kanns som battre sa.. Sa nu ar det dags for var onskelista!!!
- Vi vill, till att borja med, ha massa god vanlig mat! Kott och bearnaisesas, Tacos, spagetti och kottfarssas, Enchiladas, Bjorns fisk och skagensas (Victoria bjuder in sig pa middag), Korv och makaroner (stuvade till malin), Annas thaikycklinggryta (Malin bjuder in sig pa middag), Kroppkakor, Sofies korv i tunnbrod, osv...
- GOSAKER!!! Vi vill ha julbak i massor! Lussebullar, knack och pepparkakor. Det ar ocksa viktigt med glogg och varm oboy...
- MARABOU!! i massa smaker (Helst Schweizer not) och losgodis! 1kg var.
- Ett varmt valkomnande!!!!!!!!!!!!
lever farligt i panama city...
Ja imorgon aker vi till san blas oarna. Vi har laddat upp med bocker och ha redan hittat ett hotell. San blas ar ca 400 nastan obebodda oar som styrs av den oberoende ursprungsbefolkningen kuna-indianerna. Varken polisen eller amerikans drogpolis far komma in pa oarna. Utlannigar far inte aga fastigheter sa darfor finns det bara ett fatal hotell som ags av invanarna pa oarna. Det finns inte heller nagra mataffarer sa all mat anordnas av hotellet.
regn regn regn
Vi har ocksa fatt ett valdigt intressant och spannande forslag om att forsoka besoka Panama fangelset! Pga sakerhetsskal namns inga namn pa forslagsgivaren. Risken finns att mamma Anna och mamma Karin soker upp och ger sej pa denne pga forslaget. Nu haller vi pa kolla upp om det ens ar mojligt att fa fara dit och titta, men det ser morkt ut... Vi far kanske noja oss med att fara till San blas oarna och Panama city innan vi drar oss tillbaka till Costa rica igen.
Vad tycker ni om Malins nya look - ny frisyr och en sexig branna. Vi kallar den "hans-looken" (i hans och greta). Kommer detta bli den nya heta looken i var? chansen ar stor...
paraden...
Nu har vi lyckats tagit oss in pa ett internetcafé dar det finns horlurar och musik. Formodligen kommer det halla pa hela natten. Nu borjar dom smalla raketer och vi kanner oss enbart ivagen nar vi forsoker korsa parad-vagarna! Men det ar anda mysigt, alla dansar pa gatan och sma matstand finns overallt. Varfor kan vi inte ha sant har i Sverige?
Panams president
Varan forsta aircondition har som sagt inte fungerat sa vi fick en chock nar vi kom in i rummet som kandes som 10 grader - airconditionen fungerar! Vi borjade huttra direkt och fick gashud, airconditionen var installd pa 23 grader. Vi vred fort upp den till max - 30 grader, men det hjalpte inte. Det var fortfarande iskallt. Det slutade med att vi stangde av den helt. Ingen mer aircondition pa den har resan! Det kommer bli en chock for oss nar vi kommer till stockholm, vi kommer aldrig overleva. Vi kommer landa i shorts, linne och flipflop. Den anda varma kladseln vi har ar var bob-marley mossa vi kopte i Puerto viejo men den vet vi inte om vi vagar visa oss i.. Hur ska det ga nar vi hoppar av i umea? mindre an en manad kvar nu forresten, 26 dagar tror vi. Hoppas ni langtar efter oss!
Bortsett fran paraden har vi det som vanligt underbart. Igar var vi pa en jattefin strand dar vi var helt sjalva tillsammans med palmer och blatt vatten! Idag hande nagot lite mindre underbart - vi blev tagna som horor och fick kommentaren: "you are very beautiful, i can pay you!". Vet inte om vi ska ta det positivt eller negativt men vi nappade inte pa forslaget iallafall.
Klump
Nu har malin lyckats forstora en dator, en stol, en lampa och eventuellet aven en aircondition. Toppen, snart blir vi utslangda harifran!
Panama
Bocas del toro ar en o-grupp i karibiska havet. Det ar hur fint som helst och vi bor i en liten stad pa en av oarna. Vi bor pa ett fint hotell och for forsta gangen pa resan har vi en aircondition, tyvarr funkar den inte men den ar fin att titta pa. Vi har iallafall en flakt som bara funkar om lampan ar tand. Vi kom pa den smarta idén att koppla bort lampan sa vi kunde ha flakt nar vi sover! Nu funkar varken lampan eller airconditionen langre men vi ar nojda anda.
Vi orkar inte skriva sa mycket sa vi lagger ut bilder istallet.
Snart ska vi hyra en kanot och paddla runt oarna har, det ar ca 8 stycken. Far se hur langt vi klarar oss det ar tydligen en hard tur som inte sa manga har provat.
Puerto viejo
Vi har tagit till oss rasta-kulturen och hanger en del med rasta-killarna pa stranden. Tyvarr tycker dom inte att vi passar in sa imorgon ska en av dom gora dreads pa Malin och rasta flator pa Victoria. Vi sa nej till att farga haret svart men nu overvager vi aven detta... Ska vi passa in ska vi passa in pa riktigt.
Nu kanner vi att det ar dags att dra vidare till panama och det omtalade Bocas del toro som ar en ogrupp i karibiska havet. Det blir alltsa mer batfarder och aksjuka for Victoria. Den har gangen ska vi gora ett forsok att ta oss over gransen till Panama sjalva, alltsa vandra over gransen. Vi far se hur det gar! Hur svart kan det vara...
Och ja mamma Karin vi ska akta oss for orkanen Ida och tsunamisarna.
Playas del coco
I lordags var det Halloween vilket firades med piratfest. Vi var namligen "pirates of the pacific"! Det borjade med att vi var i Liberia pa dagen for att fixa lite coola piratgrejer. Det slutade med att vi gjorde egna ogonlappar och hade barnsmycken. Men vi tycker vi blev ganska haftiga iallafall! Vi gick ut och at buffé och gick vidare till massa barer.
Kvallen slutade bland annat med att Malin oversvammade ett hotellrum vilket slutade med att dom som bodde dar blev blockade fran hotellet.
I tisdags var vi pa en, till en borjan, valdigt trevlig fisketur! Tanken var att vi skulle fanga fisk och ha grillkvall senare. Som ni ser hade vi valdigt trevligt i borjan! Vi sag delfiner, fikade, solade och drack ol! Men.....
vad sager peter svartling om detta?
Denna lirare kan sjunga bade pa spanska och engelska, hur ska peter kunna motsta detta? Med nagra heta tjejer runt om kan han bara inte saga nej!
Han kan aven alla eminems latar. Det fick vi hora nar vi satt och pratade med honom och han helt ovantat kunde borja sjunga olika verser i latarna. Helt oslagbar kille med andra ord! Skamt och sido, han var faktiskt duktig! Sa peter om du ser det har sa hittar du honom pa stora corn! Mest troligen vid hamnen.
"can i do one too?" hur kan vi saga nej till den har sotnosen??? Klart att aven han ska fa chansen att visa upp sej for svartling!
back in costa rica
Efter en lang och obehaglig resa har vi lyckats tagit oss tillbaka till alskade Costa rica med riktiga mataffarer och billiga restauranger! Just nu ar vi pa playas del coco dar vi hoppas att vi far traffa Karin! I vantan pa detta shoppar vi souvenirer, chillar pa stranden och ater banana split pa pops! Har ar det fullt av feta americaner. Dom har alla kopt sig en lyxvilla pa stranden och kor runt i stora Jeepar. Vi fick ett hett tips fran en av dom (som by the way satt utanfor subway och tryckte i sig feta mackor och ol). Sa har lod det: "En timme harifran finns det en jattefin strand dar det finns ett jattebra och jattebilligt hotell. Det kostar BARA 600$ per natt!"... Vi svarar glatt: "ahh bra, vi drar dit efter vi kollat hur dom fattiga har det dar borta" (och pekar mot vart hus). Dom ar alltsa otroligt rika har!
Var 3 dagars resa:
Sondag - vi kliver upp 05.00, redo for en hard resa i motorbat over till big corn dar vi beraknar att hinna med 09.00 farjan till fastlandet! Malin den klumpen lyckades halka i leran. Dar ville hon garna ligga kvar...
Resan gick bra och annu en gang fick vi aka med en pirat som stod langst fram och aggerade mansklig GPS!
MEN... 07.40, val framme pa Big corn far vi veta att farjan gar 23.00 INTE 09.00. Lonley planet sviker oss igen! 15 timmar kvar att sla ihjal pa stora corn!
Maste saga att vi lyckades valdigt bra med detta. Efter att ha traffat en gang karibiska rappare bestammer vi oss for att "kanna" en producent som heter Peter svartling i Sverige och lagger fram forslaget att vi ska filma deras framtradanden och visa Peter svartling hemma i stockholm. Dom hakar snabbt pa och blir otroligt exalterade over att bli kandisar i sverige! Har gar en timme at att hitta den perfeta bakgrunden och filma deras framtradanden! Dom hade gillat det battre om dom hade fatt nagra snygga tjejer och bilar i bakgrunden och gjorde det valdigt klart att vi skulle forklara detta for Peter... Vi hade valdigt svart att halla oss for skratt och det kommer ni ocksa ha nar ni ser filmerna (nar vi kommer pa hur man lagger upp filmerna). Dom andra 14 timmarna spenderade vi pa mat och smaprat med rapparna! Vi var valdigt sakra pa att vi skulle bli ranade av dem senare och gjorde, for forsta gangen, iordning vara moneybelt!
Sondag natt - Victoria ligger i fosterstallning pa batgolvet med 10 cm vatten runt sig. Malin ligger pa satet over och forsoker med all sin kraft halla kvar en presening som ska skydda mot regn och blast, ett misslyckande som alla far lida for! Det luktar fisk och bensin MEN vi slapp att dela sate med bajsande kor och grisar. Istallet fick vi aka med en biffig knark-kung och det tog inte 12 timmar utan bara 7!
Mandag - Tar en speed-boat till Rama dar vi forstatter med buss mot managua! Efter en felberakning med biljetter fick vi inte sitta bredvid varandra. Malin tackar nej till att byta sate sa att hon skulle fa sitta bredvid Victoria och da hander nagot vantat. Det kommer en stor, tjock man och satter sej pa satet bredvid henne. I famnen har han 7 ol som han spratter upp samtidigt som han tar upp bade hans och Malins sate. Innan resan tagit slut har han hunnit dricka 12 ol och spratt mat och kakor pa Malin i 2 timmar.
Klockan 3 - framme i Managua och somnar snabbt pa vart vandrarhem efter 3 cheese var pa McDonalds!
Tisdag - 5 timmars buss till Liberia, korsar gransen med vissa problem och lyckas ta oss hit! Vi ar nojda, vi har blivit experter pa resande med buss och bat!
Val framme i Playas del coco hittar vi inte vart boende. Varfor? Joo, lonley planet har svikit oss igen. Vandrarhemmet finns inte langre och vi far reda pa att Lonley planet ligger 2 ar efter. Vi blir inte forvanade!!! Tack och lov far vi hjalp av en trevlig israel som hjalpte oss med boende och gav tips. Det ar det basta boendet vi haft med 5 sovplatser, ett kok, en terass, en kabel tv och ett fint badrum for 8$ per natt!
Ikvall blir det myskvall. Vi ska ata pasta, poppa popcorn och se pa kabel-tv for forsta gangen pa en manad!
little corn island
"utanfor den har on finns en valdigt viktig drug-trafficing rutt som colombianerna utnyttjar effektivt och ofta. For tva manader sedan nar ett fraktbat var pa vag hem med pengar blir dom pakomna av militaren (eller kustbevakningen vet inte om det finns nagon skillnad). Iallafall sa slangde colombianerna i ca 1 000 000 dollar drogpengar i vattnet och ni kan ju bara tanka er vad som hander da. Millitaren reagerar sa att dom skjuter hej vilt mot stranden for att traffa colombianerna och alla pa on, inklusiva turisterna slanger sej i vattnet och plockar pengar... Dom rika pa den har on lever alltsa pa upphittade drogpengar och lever livet, uppgraderar fiskemotorerna fran 40 hastar till 200 (egen upptakt fran mej och victoria) och sa vidare."
Bullshit tankte vi och nickade och lyssnade intresserade, men det visade sej vara sant nar var yoga-mastare till granne har hort samma historia fran turister som var dar... Elsa (som har hand om vart boende) har en pistol som hon anvande for nagon dag sedan ocksa nar var "sa kallade van" (alltsa killen som blev utvisad) halsade pa hennes camping..
Hittils har vi bara tagit det lugnt, valdigt lugnt! Vi har mest bara legat i hangmattor, suttit utanfor var hydda eller vandrat omkring och lunkat pa. Vi kanner oss valdigt noja och just nu kan livet inte vara battre! Visst tanker vi och langtar efter cheeseburgare da och da eftersom vi just nu lever pa snickers, oreos och cocosnot brod som barnen saljer men annars njuter vi Hela tiden. Borjar dock gruva oss for batresan iorgon som kommer ta 12 timmar i orkanvader tillsammans med kor och grisar som kommer gora oss sallskap nar vi hanger ut over var sin reling och spyr men det kommer nog ga bra det med!
Vi har lyckats tagit oss ut pa ETT aventyr den har veckan - vi har snorklat med hajar och dodliga jatterockor (ni vet sanna har som dodade krokodiljagaren). Vi har alltsa overvunnit hajradslan och victoria har lekt en meter fran dodsrockorna (var inte oroli anna, hon sag proffsig ut och hade laget under kontroll). Jag var pa ett annat stalle och hade fullt upp med hajarna.. jag var om mojligt annu proffisgare eftersom jag holl mej i vattnet och inte kravlade upp pa baten efter en och en halv timme pa grund av sjosjuka i vattnet (jaa ni hor ratt, victoria blev aksjuk av att simma!!!). Men hon sag proffsig ut sa lange hon var i vattnet!
Ja mamma Karin, tank att du visste det, Malins kamera har gatt sonder! Men lyckades ta denna otroligt proffsiga bild iallafall!!!
Karibien
Efter en lang och obehaglig batresa kom vi antligen fram till Big Corn Island. Dar traffade vi Big Foot som blev var kompis och halsade pa oss varje dag. Han tog ocksa med oss ut pa snorkling.
Vi fick aka i en valdigt ostabil kanot som malin holl pa att valta flera ganger klumpig som hon ar!
Malin var som en haj i vattnet! Vi fick ocksa se stingrockor och massa fargglada fiskar och ett sjunket sjorovarskepp.
Nu har vi som sagt kommit ut till lilla corn island, har ar det pyttelitet, det finns inga bilar och alla ar fiskare. Det finns inte heller nan mat sa vi ater bara en gang per dag, vi varierar, igar var det lunch idag var det frukost. Men det gor inget for alla ar jattetrevliga och ser ut som pirater. Det kanns som att vi ar med i pirates of the carribean.
corn island
hasttjejer/surfbrudar
Igar var vi pa ridtur med en trevlig kille. Vi holl lange hemligt med att vi inte ridit pa 10 ar och inte visste hur man skulle starta eller stanna hasten, men det markte han nog snabbt. Vi sag inte sa proffsiga ut, satt mest och guppade sa nu har vi ont i hela kroppen. Malin kom inte overens med hasten, dom fick ingen kontakt trots att Malin bjod in hasten Pinto i sitt privata space och forsokte prata hastsprak. Ridkillen papekade att Victoria skulle rida mjukare, detta skapade forvirring men efter ett tag kom hon pa tekniken och tycke hon red bra (detta gar att disskutera...)
Vi fick se vilda apor pa valdigt nara hall! Vi var mitt i en flock med 15-16 stycken som hoppade runt oss. Vi var ute i 3-4 timmar och det rackte gott och val med tanke pa hur vi kande oss nar vi kom hem.
Malin lag 20 meter efter och hade fullt upp med att fa kontroll over hasten...
Idag har vi tagir surflektioner med Alfredo! Han var hur bra som helst och efter ett tag blev ocksa Malin bra (tyckte hon). Victoria hade problem, Alfredo suckade men Malin tyckte hon var bra. Bada lyckades ta sig upp och sta pa bradan efter en 45 minuters genomgang om bradans olika delar och massa tekniker. Eftersom man bara behover en lektion (enligt Alfredo) sa kan vi nu hyra brador nar vi vill och ova sjalva utan instruktor. Det har var hur roligt som helst. Nagonting alla maste prova nagon gang i livet!
Idag hade vi alltsa en heldag pa stranden. Varan branna ar uppjobbad och vi ar roda i ansiktet. Efter vi surfat la vi oss och jobbade pa brannan kom vara israeliska vanner och berattade om en dod jatteskoldpadda som lag lite langre bort. Vi har alltsa ocksa sett en enorm skoldpadda, ca 1,5 meter. Haftigt!
Malin har aven fatt en egen titel - pervot fran sverige. Hon gar spanar in nakna killar pa hostelet. Det har skapar obehag, speciellt for var israeliska kompis som skrek hogt nar Malin kom pa honom med brallorna nere. Detta alldeles efter den forsta nakenchocken. Det blev inte battre nar hon senare forslog nakenparty pa rummet. Senare samma dag blev hon aven ranad pa sina byxor nar hon badade. Detta resulterade i att hon fick vandra hem dyngsur med ett par stora kalsonger pa sej. Nattvaktens min ar oforglomlig! sa nu passar hon som in med vara rumskompisar.
Israeler ar forresten inte alls som ni och vi trodde. Dom bor inte i hyddor i ett sondersrangt land, dom ar inte obehagliga eller speciellt fattiga. Dom ar tvartom - utbildade, smarta, glada, roliga och rika. Dessutom ar dom jamnstallda! Bade tjejer och killar maste gora millitartjanst tva till tre ar, sen far dom ut och reser. Darfor moter vi lika manga israeler som amerikanare och tyskar. Skillnaden ar att Israeler ar roligare att ha och gora med! Dom ar inte heller religosa fanatiker som vi lange har trott. Dom flesta ater vanlig mat och ar inte speciellt troende.. Alla vara fordomar ar krossade och ibland onskar vi att vi var en av dom!
nakenchock
vulkan och grott proffs
Vickan pa vag over muren
har skulle vi aven fa se en orm som hogg fladdermioss fran taket. Valdigt skont att vi slapp den synen.
Nu hanger vi i San juan del sur tillsammans med surfarna. Det var en kravande bussresa hit med flera bussbyten, saten utan plats for benen och fullt med forsaljare. Sa kallade kycklingbussar (amerikanska skolbussar fran 60-talet dar aven djur far aka med). Har springer man aven bakom bussen och hoppar in genom bakluckan i farten istallet for att stanna overallt.
Vi delar rum med 6 stycken vilda surfarkillar (tror vi, har inte sett dom an men med tanke pa hur det ser ut kan det inte vara annat). Imorgon far vi se vad vi gor, endera bokar vi en ridtur eller sa jobbar vi pa brannan.
Nicaragua
har lyckats tagit oss over gransen till Nicaragua och till Granada, utan problem alls. Ar lite orolig for vad som komma skall, det har gatt FOR bra! Granada ar en stad med massa gamla kyrkor och museum (och tiggare). Idag har vi aggerat turister, Riktiga turister. Med kamera runt halsen och besokt ALLA kyrkor och must-see saker fran guidboken, som vi drog upp lite da och da bara for att se turistiga ut (for det gor vi ju inte alls annars)...
Imorn ska vi pa vulkan/grott tur med en privat nicaraguan tror vi. Ska fa aka pa riktig marknad ocksa, med massa hantverk och grejer! Efter det far vi nog till kusten och det omtalade San juan del sur! Maste jobba upp brannan igen och se vad vi kan gora for kul dar!
Nu ar tiden slut och vi ska till hostelet och ata pasta for 8 dagen i rad!
